Jakten efter intellektuell stimulans
Underfund med meningen med livet, igen? Ja.
Läs Ayn Rand - Och världen skälvde. Gör det! John Galts konversation om tänkandets betydelse träffade mig, slog ner mig hårt, fick mig att gråta. Av frustrationen som fick sin innebörd. Min rädsla att sluta utvecklas fick sin orsak.
Min värdegrund! Jag måste handla utefter mina värderingar, i samklang. Det är endast när ens värdesystem och sina handlingar är i harmoni som man kan bli lycklig.
(upptäcker åter igen & igen)
Ofta lurar man sig själv. Jag gör det här, därför att jag tycker att det är rätt att jag gör det här. När man vet att en handling är orätt och man ändå utför den skapas en kognitiv dissonans. Människan kan inte leva med en kognitiv dissonans, människan kan inte erkänna att ens handlingar strider mot ens värderingar. Därför ändrar man på värderingarna.
Men någonstans känner man att något kommit i kläm. Någonting viktigt, något har man förträngt. Något står inte helt rätt till. Det är något som hindrar mig att hitta harmonin.
Handlar man då annorlunda? Det är en förhoppning. Men en enklare väg att ändra i sitt värdesystem. Nejmen det jag trodde var rätt är säkert inte rätt. Jag ska inte lita på mitt intellekt.
Gör det! Tänk! Det är endast när du utnyttjar ditt intellekt som du är en människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar